Ett lyckligt hjärta

Att vara förälder är som att åka en berg och dalbana som aldrig tar slut, det går upp och ner helt enkelt. Det finns vissa vad ska man kalla det egentligen hålltider eller avstamp i barnens liv som gör att ens hjärta blir fullt av lycka.
Vår lilla plutta reste sig upp och började gå för 2½ v sedan helt bara så. Nu traskar hon på som bara den och även småspringer när hon verkligen vill till något. Det är ett magiskt ögonblick att se ens barn ta ett stort steg i sitt liv och iochmed det så upptäcks en ny värld. Nu är det nästa steg som ska tas, orden de kommer mer och mer och snart så kommer hon nog att börja prata. Tänk som mycket som ska klaffa för en liten person som för 1½ år sedan var helt beroende av sin mamma på olika sätt och vis. Tiden går alldeles för fort.

Såklart så upplever personer som valt ett liv utan barn att uppleva olika händelser med samma entusiasm som vi över att vårt barn börjat gå men det är speciellt.
Som när Emma har uppträde i skolan och hon står inför ens tor grupp männsikor och sjunger och dansar, mitt mamma hjärta är så stolt och en och annan tår kan allt falla. Låter knäppt men det är magiskt.

Just nu så räknar Emma minuterna tills hon ska på kalas på Leos Lekland. Oj vad laddad hon är, det var länge sedan det var kalas. Har fått förmaningar om att inte stoppa fingrar i munnen, tvätta händer innan maten och vara försiktig. Jag är inget fan av lekaland men det är hon!
Hörde att maginfluensa tydligen eskalerat denna vecka i bland barn så det känns inte helt kul om hon skulle dra hem ngt sådant.

Ute är det dimmigt och solen håller sig väl gömd. Hoppas den kommer fram under dagen så man kan få njuta av solen innan det blir kallt. För trots att det är vår och solen lyser så runt 16 tycker jag att det börjar bli lite kyligt. Nu vill man har sol, sol och sol och ny energi!

Försöker att lära mig min nya mobil och det är inte lätt med all teknik. Det komemr att ta tid känner jag, inte så haj på det är med Itunes, nedladdning coh allt vad man kan göra numera med sin mobil. Hade inte ens uppkoppling på min gamla mobil, eller jo men inte som funkade. Teknikensunder! Undras vad barnen kommer att använda sig av när de är 37 år? Då är jag... nä vi stannar vid undras vad barnen använder i teknik väg.

Nu blir det mycket bröllopsplanering framöver men det känns som om allt det stora är fixat, lite smått kvar som känns mycket. Det är just de små detaljerna och sakerna som tar tid och som helst ska vara fixat en tid innan så det inte blir super stressigt precis veckan innan vilket det nog blir ändå. Vill inte vakna krasslig denna stora dag när solen ska skina, alla ska le och vara glada och livet leka! Skulle det regna så ska jag le iaf för det är ju vår dag!

Nä nu ska det intas lite lunch så magen mår bra och sedan invänta Emmas hemkomst.
VAR ÄR SOLEN????????

Trevlig helg på er alla